Djurindustrin och klimatet

Har just lanserat vår nya rapport, Djurindustrin och klimatet, på den vegetariska snabbmatsrestaurangen Green n´ Lean. Mycket lyckat och kul. Ladda gärna ned rapporten:  djurindustrin_klimatet.pdf (som pdf).

djurindustrin_klimatet_omslag_webb.jpg
Slutsats: Rädda klimatet – lÃ¥t oss verka för en minskad köttkonsumtion!

Förord
Klimatförändringarna håller på att utvecklas till det största hotet någonsin mot vår världs överlevnad. Det finns en relativt stor medvetenhet om och handlingsberedskap mot några av de värsta utsläpparna, som industrin och transportsektorn. Men en av de främsta klimatförvärrarna lyser – märkligt nog – ofta med sin frånvaro i debatten: Livsmedelsindustrin.

Det vi äter stÃ¥r för ungefär tredjedel av en vanlig svensk familjs klimatpÃ¥verkan. Vissa matslag belastar miljön mÃ¥nga gÃ¥nger mer än andra. Kött, exempelvis. I höstas presenterade FN:s livsmedels- och jordbruksorgan FAO ”Livestock´s Long Shadow”, en 400-sidig rapport om djuruppfödningen och klimatförändringarna. Köttindustrin och djuruppfödningen bidrar med 18 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Det är faktiskt en större pÃ¥verkan än världens samlade vägtransporter, konstaterade FAO.

Den här rapporten granskar den ständigt ökande köttkonsumtionens inverkan på klimatförändringarna och vad EU:s roll i detta är. Vi avslöjar också hur den svenska regeringen på hemmaplan ger sken av att verka för ett avskaffande av de förhatliga exportbidragen för köttprodukter, men i Bryssel ger sitt stöd för höjningar av dessa. Utan att sitta inne med alla lösningar gör vi också ett inlägg i den diskussion som, vid sidan av växthuseffekten, kommer bli en av vår tids stora framtidsfrågor: Vad ska vi göra med världens spannmål och hur utnyttjar vi världens jordbruksmark på ett optimalt sätt? Klimatförändringarna förväntas medföra en gigantisk efterfrågan på vete, majs och annan spannmål till biobränsleproduktion. Återigen hamnar köttindustrin i fokus. Över en tredjedel av all spannmål som idag skördas blir djurfoder. Är det rationellt? Varför inte producera mindre kött, och föda färre djur med grödor och på det sättet frigöra spannmål till att föda fler människor och även få ett överskott till biobränslen? Vi avslutar den här rapporten med några konkreta krav som kan drivas på både EU-nivå och det nationella planet: Avskaffa köttsubventionerna, låt köttet bära sina miljökostnader och verka för att den moderna miljövänliga vegetariska maten blir billigare.

Det är precis som forskaren Annika Carlsson-Kanyama säger i rapporten: ”Folk mÃ¥ste förstÃ¥ att vad vi äter är en viktig miljöfrÃ¥ga”. Just sÃ¥. Dagens slösaktiga köttindustri bär inte sina miljökostnader. LÃ¥t oss därför lägga grunden till en klimatvänlig och hÃ¥llbar livsmedelskonsumtion.

Kampen mot klimatförändringarna startar här och nu, vid middagsbordet.

Stockholm, april 2007Â

Jens Holm, vänsterpartiet
EU-parlamentariker
www.jensholm.se/

P.S. I ett interpellationssvar som jag just fick från EU-kommissionen
(2007–04–24, H-0198/07) tillstår kommissionen att köttindustrin har en negativ effekt på klimatförändringarna. Det är bra. Dessvärre anser inte kommissionen att några särskilda återgärder behöver vidtas. Fortsatta påtryckningar och opinionsarbete förefaller nödvändiga.


Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

16 svar till ”Djurindustrin och klimatet”

  1. Profilbild för Anna Jamieson
    Anna Jamieson

    Hej Jens!
    Tycker du inte att det är av värde att upplysa konsumenterna om att de 18 %
    av växthusgaserna som animalieproduktionen står för, INTE boskapssektorn
    ensam, nästan helt härrör sig från avskogning och betesmarksskövling i
    sydligare regioner? Om man styr om sin köttkonsumtion till svenskproducerat
    kött, gärna av naturbetestyp, så bidrar man mycket lite till
    klimatförsämringen. däremot bidrar man väldigt mycket till ökad biologisk
    mångfald i Sverige samt en levande landsbygd – också något att tänka på!
    MVH,
    Anna Jamieson

  2. Profilbild för Jens Holm
    Jens Holm

    Hejsan Anna
    Tack för inlägget. Problemet för den svenska uppfödningen är ju att den är till stor del beroende av importerat foder, ex vis soja och palmkärnor. I synnerhet nötboskapen – som borde beta till nästan 100 procent – äter detta kraftfoder. De 300 000 ton soja och 120 000 palmkärnor som användes i svensk foder i fjol kommer tyvärr från områden där tropisk skog och annan viktig mark har skövlats.
    mvh Jens

  3. Profilbild för Anna Jamieson
    Anna Jamieson

    Hej igen!
    Helt korrekt att råvaror till svenska djurs kraftfoder till viss del kommer från skövlad regnskog – men den typen av råvaror används främst till slaktsvin, kyckling och mjölkkor. Växande ungnöt kan till stor del fodras med ett bra ensilage och spannmål. Ungnötsuppfödaren köper ofta kalvar från mjölkproduktionen och är därmed inblandad i ovanstående

  4. Profilbild för Anna Jamieson
    Anna Jamieson

    Hoppsan – vad hände – halva mitt inlägg försvann -fortsätter här!
    -men andelen köttraskalvar ökar och deras mödrar är s.g.s 100 grovfoderuppfödda. För den som vill fortsätta äta nötkött måste det svenska köttrasköttet vara det bästa klimatalternativet!

  5. Profilbild för Kim Larsson
    Kim Larsson

    Hej Anna
    Det är bra om det finns svenska biffkor och tjurar som inte är beroende av importerat protein. Fortfarande finns problematiken med kopplingen till mjölkkossorna samt nötkreaturens utsläpp av metan. Men det är klart bättre att de bara betar än äter importerat foder. Men är det verkligen så att de inte äter något kraftfoder alls?
    Får dessa djur gå utomhus året om (de klarar ju som bekant minusgrader)?
    Kim

  6. Profilbild för Petter
    Petter

    Kim, nu är det ju så att man kan lagra vallväxterna som både ensilage och hö. Där ensilage är ett mer högvärdigt grovfoder och används såklart flitigt. Så de får såklart ensilage, men kraftfoder får de inte äta om det ska vara kravmärkt/ekologiskt.

    Den mesta ensilagen är väl mest den välsedda plastbalen, finns det egentligen något alternativ till det? Plast är ju som bekant gjort av olja och inte gratis utan rätt dyrt.

  7. Profilbild för jens

    Hej Petter
    Jo, ensilage är OK som föda – ur djuretiskt och ekologiskt perspektiv. Men problemet är att våra idisslare till mycket stor del äter kraftfoder. I den mån de inte gör det är det steg framåt. Tyvärr har vi fortfarande det djuretiska problemet med att så gott som alla svenska idisslare står instängda under större delen av året.

  8. Profilbild för Tomas
    Tomas

    Man skulle vilja höra klart och tydlit från LRF, Scan och andra: Vi tar avstånd från sojaimporten! När kommer nåt sånt?

  9. Profilbild för Petter
    Petter

    När det gäller kött finns det väl överhuvudtaget väldigt lite ekologiskt, mjölk och smör finns ju från Arla, men kött är inte alla butiker så bra på som jag förstått det. När det gäller färdiga/halvfärdiga produkter blir det väl ännu svårare.

    Men Scan t ex har ju kravmärkta/ekologiska varor http://www.scan.se/sortiment_varumarken_eko.asp

    Eftersom kraftfoder knappast är särskilt naturligt för kor så är det väl kravmärkt/ekologiskt man har att välja på om man inte vill att de ska ha ätigt importerad soja eller annat kraftfoder, vilket kraftfoder de får varierar självklart mellan gårdar, det finns ju tom gårdar man kan köpa direkt ifrån för den delen.

  10. Profilbild för Fabian Möller

    hej! Jag är en mas från södra Dalarna närmare bestämt från Garpenberg.

    Jag har röstat Vänster, i alla valen men jag har fått nog. Ideologin har gått förlorad. Trodde att
    Vp hade den, sopcialismen förespråkade ju planhushållning.
    Den enda huishållning ni förespråkar är skatter.
    Undrar när skatterna på mjölk och dess biprodukter kommer, Kontentan av ditt resonemang blir ju detta

    Jag tycker inte som du, vill att staten skall
    stifta lagar kring gödselhanteringen istället.
    Ingen gödsel i ellerpå betongplatta, och öppna brunnar, utan i rötgaskammare.
    Sedan upplever jag att man tar saker för tillfället är tapeten utan någon insikt frågans
    vidd vad jag menar är hur mycket släpper avlopps avfallshanteringen ut för utsläpp av temperaturhöjande biogaser, hur mycket aluminiumsalter gör vi av med när vi skall flocka organiskt material för att kunna ta bort med mekanisk rening.

    Gör ett liknande system för avlopp och matav-
    fall som jag förordade i böndernas fall. Perfekt i städernas hyreshusområden där till och med matavfallet kan kastas i toaletten.

    Men inför vp skatt på nötb.baserade produkter
    så blir ni nog av med en massa röstare, de flesta av era väljare är ensamstående mammor medknaper ekonomi, när mjölk och dess produkter blir dyrare kommer de nog inte vilja rösta på er.
    Det är tyvärr så att allting belyses endimensionellt. Jag blev av metall avd. 153
    att närvara en kurs till kärnkraftsdebatten i
    Skåvsjöholms kursgård. Ställde mig upp och talade om dom här problemen men blev snart avbruten av Palme som tyckte att jag var inom ämnet för jag förespråkade ingen av linjerna.
    Utan redan då visste jag om miljöproblemet.
    Tyckte att det tillhörde debatten eftersom vattenanvändning och gasemissioner tillhör energidebatten.
    Tycker att politiker väldigt dåligt pålästa.
    Skatter är det enda politiker tycks förstå att
    använda, som t.ex. kilometerskatten på dieselbilar, när tog beslut om den hade redan
    partikelfilter redan satts de nyare modellerna
    man hade till och med börjat köra på förestrad
    rapsolja, idag köper man den som miljöbil.

  11. Profilbild för Fabian Möller

    Hej! Jens jag tycker klimathänseendet att man skall bliså energieffektiv som möjligt jag ringde alleles nyss till politiker i frågan. I våran komun Hedemora har man byggt fjärrvärmeverk och värmer bara vatten. Istället för att omvandla den till elenergi och samtidigt få ut värme till hushållen.
    Jag frågade politiker om det här på 90-talet men ingen besvarade mig.

  12. Profilbild för Fabian Möller

    Nu idagarna hotas flera av bensinstationerna av
    nedläggning för att det blir för dyrt att köra
    sådan liten kvantitet som efterfrågas.
    Men nu undrar jag hur ekonomiskt och hur mycket mer kostar det i energi att producera och transportera, gentemot biogasen. När vi köper
    etanol från Brasilien, och det kostar energi att destillera. Samtidigt som biogas kan man få genom
    rötning av slam och vara lokalt bundet, med mindre
    transporter som följd.
    Mackarna på landet skulle kunna befodras av lantgårdarna.

  13. Profilbild för Fabian Möller

    Såg alldeles nyss nyheterna, att utländska företag
    prospekterar och borrar för att se möjligheten till att börja bryta uran i de norrländska fjäll-
    världen. Kommunerna har inget att säga till om.
    Kommunerna vill ha veto redan här, men Maude
    Olofsson sa att man inte kunde behandla letandet
    efter uran annorlunda än andra mineraler.
    Det talar för att det blir brytning i en snar framtid, bolagen räknar med att Sverige kommer hamna under press från EU och övriga världen om
    de kan använda våra resurser.
    Saken är den att kunskapen om att göra biogas av avlopp, matavfall, slaktavfall, grönväxter,
    och dynga från olika djur har funnits bra länge. En bonde ordna en rötgasbrunn tog till vara biogasen och drev en motor som drev elgenerator, han fick inte koppla in det till
    sitt hus, fick bara använda den till ladugården
    överskottet måste han sälja till vattenfall, sen köpa tillbaka för fyrdubbellt pris till huset.

  14. Profilbild för Jonas
    Jonas

    Kära Fabian,

    märker att du blivit mycket upprörd av Jens inlägg med många mer eller mindre relevanta kommentarer. Det mesta av det du föreslår ligger en bit fram i tiden och skulle kräva ändlösa utredningar innan lagstiftning även om förslagen säkert är bra och behövs (de också) nu.

    Faktum kvarstår dock; det enklaste vi som individer kan göra är att sluta äta kött och mejeriprodukter (och med människans problem att vara flexibel och ändra beteende skulle kanske en skatt behöva läggas på dessa varor).

  15. Profilbild för Linda Klevedal
    Linda Klevedal

    En sak som alla ovanstående glömmer är att vi lever i en kapitalistisk ekonomi, där pengarna hamnar där störst profit är möjlig. Det får man genom lägsta möjliga insats som efter förädlingsprocessen säljs till högsta möjliga pris. Därmed blir importerat regnskogsskövlarfoder oundvikligt bortsett från ett antal fall av småborgerliga svenskar som vill känna sig

  16. Profilbild för discount mbt sport shoes

    i so agree with you! It’s great to good read how you conquered circumstance, dependency and laziness.