Presstödet – glöm offentlighetsprincipen

Det är ju redan klarlagt att det var Bonniers som klagade på det svenska presstödet hos EU-kommissionen. Bonniers skrev ju ett brev till kommissionen om detta. En offentlig handling med andra ord. Jag och Eva-Britt frågade därför EU-kommissionen för ett bra tag sedan om de kunde berätta vem som hade klagat (då visste vi inte att det var Bonniers).

Nu har jag fått ett tydligt svar. Det innebär en stängd och låst dörr med nyckeln kastad i en djup brunn för alla förväntningar på öppenhet inom EU-systemet. Jo, å illa är det. Kommissionär Neelie Kroes säger nämligen att hon inte kan lämna ut uppgifterna. Hon skriver: ”Enligt reglerna om uppgiftsskydd i förordning (EG) nr 45/2001 åligger det kommissionen att hörsamma varje begäran om hemlighållande.”

Vill företagen hemligstämpla så gör EU-kommissionen detta. Motbjudande!

Minst lika motbjudane är att Bonniers krävde att kommissionen skulle hålla deras brev hemligt. Vill man förändra en politisk fråga ska man våga göra detta i en öppen debatt. Det är ett anständighetskrav man borde kunna ställa på Bonniers och andra företag.
Se EU-kommissionens svar nedan eller i filerna längre ned. 

Svar från Neelie Kroes:

”Kommissionen kan bekräfta att det svenska presstödet blivit föremål för granskning dels efter ett klagomål, dels efter en anmälan från den svenska regeringen om planerade ändringar i presstödsreglerna.

Den klagande har begärt att kommissionen ska hemlighålla dennes identitet. Enligt reglerna om uppgiftsskydd i förordning (EG) nr 45/2001  åligger det kommissionen att hörsamma varje begäran om hemlighållande. Kommissionen gör en bedömning alla uppgifter som den får kännedom om genom de parter som omfattas av förfarandet.”

Min fråga: presstöd_fr_HOLM.doc
Svaret från Kroes: presstödet_svar_KOM2008-06-06.doc